Känner hur det är på gång nu. Sakta ... sakta. Hur jag boar in mig, bakar och känner hur kroppen förbereder något extra ordinärt. Fick en stark förnimmelse när jag körde bil häromdagen. En enorm kraft som drog hela magpartiet nedåt, en kraft så stark att jag inte kunde göra mer än att kapitulera. Vilken kraft, urkraften. Tänk att få uppleva detta .. vilken ynnest. Vilken ära. En urkraft som det inte går att förbereda sig inför .. en smärta .. för att ge både mig och barnet ett fokus. Fokus till en ny tid i livet, ett nytt nu. Detta är verklighet. Detta är den kraft vi hela tiden letar efter, finner ibland .. men inte alltid behöver känna. Detta är den närvaro som vi hela tiden letar efter, finner ibland .. men inte alltid behöver finnas i. Och denna väntan .. på något som kommer när det är dags. En kropp som helt är i Urkraftens händer, bara att följa. Oberoende råd, oberoende tidningar, inneprylar, vad som är mode just nu .. osv .. så är vi där .. mitt i Urkraften!!
Och det enda jag kan göra är att vänta. I denna väntan finns även en känsla av att ingenting spelar någon roll .. fokuset ligger inom mig. Jag fungerar i livet, men avskärmar mina sinnen mot en viss tidpunkt, en viss människa som är på väg .... hit!
Välkommen
När du än kommer
Välkommen
att få vila
på mitt bröst
****
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar